Det här fick jag i mailen idag. Det är en liten artikel om självkänsla, hur man vet att man har dålig självkänsla och lite korta tips på hur man kan börja stärka den.
Att artikeln är publicerad på en sida som handlar om företagande tycker jag inte spelar någon roll. Självkänsla måste man ju ha i alla aspekter i sitt liv och behöver ju ibland tränas upp.

Speciellt mycket gillar jag listan med signaler på att man kanske har lite dålig självkänsla.
Jag tror att det finns så himla många människor där ute som går runt med dålig självkänsla utan att ens veta det.
Innan Andreas gick på Mia Törnbloms föreläsning och han sen berättade hela “konceptet” för mig, så hade jag inte heller någon aning om att jag hade dålig självkänsla.
Jag trodde bara att mitt tankesätt var del av min personlighet och att det bara “var så jag var”.

För mig känns det jätteviktigt att informera människor om hur dålig självkänsla kan visa sig i tankesätt och beteenden.
Jag själv är oerhört tacksam över att jag nu har en betydligt bättre självkänsla, speciellt när jag tänker tillbaka på hur crappy jag mådde tidigare!

Idag har vi spenderat en stor del av dagen utomhus.
Det har varit otroligt underbart väder med en massa sol och endast -1°!
Zeus har fått springa av sig ordentligt och vi har alla tre varit och plumsat i den sjukt djupa snön!
Här är tre av våra favoritbilder från dagens snöäventyr. Det var rätt svårt att välja tre av 66 :/

Idag fick jag ett sånt oerhört sug efter att påbörja en ny scrapbooksida. Eller en digiscrap sida kanske man säger.
Dock känner jag ett ännu större sug efter att uppdatera min inspirationsmapp istället. Det var ett tag sedan jag kollade igenom den mappen, och ännu längre sedan jag la till något i den.
Vissa av sidorna som jag har där förstår jag inte alls varför jag en gång i tiden har tyckt var snygga. Men här är några favoriter i alla fall!
De är från en hel drös olika scrapsidor, både stora och små, och smart som man är så har jag av någon anledning inte gjort noteringar var jag hittade all denna inspiration.. så om någon känner igen sin egen eller någon annans sida – hojta till så lägger jag in credit och en länk i inlägget! :)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

(klicka för full storlek)

Jag skulle vilja veta anledningen till att det inte finns några vinterdäck (dubbade) på våra bussar inom tätorten. Det är ju egentligen helt insane.

I morse fick jag vara med om lite vardagsdrama på bussen mot jobbet. Jag hade väl hunnit åka typ hundra meter innan vi stannade vid Bergsåkersbron.
Och där stod vi.. och stod.. och stod.
Den där bron ligger vid en liten uppförsbacke, och har byggts så smal att den endast rymmer en gångväg och en körbana, bron har därför trafikljus.
Så där vid ljuset stod vi i en halvtimma, ungefär. Det gasades, backades, gasades, backades.. sen kom en annan busschaufför och försökte dirigera vår busschaffis och hjälpa honom lite med backningen eftersom vi lyckats backa upp i den stora plogade snövallen.

Sen hade vi även världens svans av otåliga bilister bakom oss. Såg typ ut så här. Eller ganska precis så här, kan till och med hända att detta var vår buss!

Det hela slutade med att vi fick kliva av bussen och gå till nästa hållplats och vänta på nästa buss där istället.
Och vad ser vi när vi står där och väntar? Jo, plog- och sandbilar. Något som vi skulle ha behövt några timmar tidigare!

Och det verkar inte som att vi var de enda som hade problem med linje ett. Vi var den första bussen att köra fast, och sedan så här såg det ut på Din Turs hemsida över störningar och förseningar.

Vad roligt att det verkar vara mest problem där jag kliver på, i Bergsåker, samt där jag kliver av, i Skönsberg :)

Är jag den enda som drar på mungiporna när denna bild dyker upp? :)

Old skool Kids in the Hall för tusan! Klockrent! :D

Det är så underbart väder nu när vi endast har runt -15°. Jag tycker att den temperaturen är helt perfekt för vintern. Inte för kallt och inte för varmt.
Man kan vara ute i princip hur länge som helst och busa med hunden, man slipper frysa och Zeus slipper hoppa runt på 3 ben.

Att man sedan kan vara ute och skåda såna här saker är ju inte heller fel! :)

Häromdagen började jag bli riktigt förbannad på mig själv och på hur sjukt lite jag tränat med Zeus sen vi flyttade.
Eller hur lite jag överhuvudtaget tränat efter jag förlorade körkortet. Innan det så åkte jag ju ut till brukshundklubben minst en gång i veckan och tränade med Theres och gänget.
Av en slump hittade jag boken Kontaktkontraktet i en flyttlåda när jag höll på att ordna till i datarummet.
Jag köpte denna bok när Zeus var ganska liten och jag bestämt mig för att börja träna med klicker. Jag hade läst och hört mycket bra om den och beställde den tillsammans med lite andra böcker. Efter det har jag helt glömt av den, och hade av någon anledning för mig att jag hade lånat ut den till Patricia.
Anyway, det jag försöker komma till är – vilken briljant bok! Jag har inte ens hunnit läsa en tredjedel av boken men jag har redan lärt mig mycket, och har tänkt om angående ett antal situationer och beteenden. Den är sjukt lättläst och uppdelad i små kapitel och stycken så informationen lätt går in i skallen.
Absolut ett tips för er som vill börja träna med klicker.. eller som fastnat i er klickerträning.. eller er som vill förstå er hund bättre.

Vi började träna lite häromdagen och jag fick min (vår) första utmaning samma kväll.
Det finns en schäfer som bor här som Zeus inte riktigt är vän med. De gillar väl inte varandra så himla mycket, men de är absolut inte ovänner eller fiender. De reser båda ragg och skäller litegrann på varandra när de ses.
Men hör och häpna, tack vare träningen så var Zeus helt lugn när vi träffade på schäfern! Han reste visserligen ragg, men han sa inte ett knyst och var inte “instirrad” på hunden, utan lyssnade på mig och koncentrerade sig på mig istället för på hunden.
Hooray! Om det går så här bra efter bara några dagar, hur ska det då se ut om några månader, eller kanske till och med om några år? Känns riktigt kul att börja träna igen!

Yes, nu har jag äntligen tillfrisknat.
Tillräckligt för att inte orka sitta vid datorn. Förlåt mamma :)

I lördags hade jag och Andreas så sjukt himla kul!
Jag raggade upp Therese och A.E. för en liten fikastund, bara för att det var så längesen vi sågs. Kvinnan blir ju snart mamma och då vill vi absolut inte vara ivägen och sitta och tigga efter fikastunder stup i kvarten.
Så vi åkte runt tre, de hade köpt fika och vi fick gott, gott kaffe när vi kom dit.
När vi åkte hem, klockan ett på natten, så hade vi även ätit pizza och druckit Fanta, och A.G. och A.E. hade fått i sig rätt mycket öl, vin och whiskey.
Som vanligt så satt jag och Therese bara och skrattade åt hur himla kul de där två Andreasarna kan ha tillsammans.. även fast en av dem vann i Skip-Bo. Not once, but twice!

Just nu har vi vadhållning. Therese tror att lille knodden kommer på torsdag. Jag hejar på lördag, men Andreas tror fredag morgon.
Så jag säger bara det kära vän – om det går över torsdag, håll ut! Andreas ska inte få vinna mer! Do it for the women in the world! (eller något annat inspirerande)

Söndagen spenderades i soffan. Jag hittade lite inredningstidningar som jag satt och klippte ur inspirationsbilder ur.
Sen spenderade jag resten av dagen med att stokka här hemma. Och idag fortsätter det.
Imorgon ska vi låna ut vår betongborr så vi passar på att få upp lite hyllor och grejer här inne i datarummet. Det är ju trots allt bara 5 månader sedan vi flyttade till Sundsvall. Och 5 månader efter flytt är alltid den bästa tiden att börja bära ner flyttlådor till förrådet och för att borra upp hyllor.
Right?

Synd bara att vi inte har nåt att sätta uppe på dessa hyllor…

Bea är allt bra på att fånga ögonblick ibland.
Det här är en gammal goding som nästan är ett år gammal, från den 25e januari ‘09. Vilka härliga bilder man kan hitta när man inte har något att göra och därför går igenom gamla bildmappar :)

Om jag inte visste att det finns några ynglingar (typ du och dina kusiner) som läser min blogg så skulle det förmodligen stå så här | ———————————— | mycket svordomar i detta inlägg.
JAG ÄR SJUK! Jag blir så förbannad på den här jäkla kroppen som bestämmer sig att vara frisk hur länge som helst, speciellt när jag inte har något att göra om dagarna, men att gärna bli sjuk innan jag ens börjat min andra vecka på praktiken!

Redan när vi var på väg hem från Jane och André så började jag känna mig lite skum, och hade 1,5° feber när vi kom hem.
Där körde jag en /ignore. Vägrade bli sjuk.
Aldrig i livet att jag efter 4 dagars arbete på min nya praktikplats ringer dit (på en MÅNDAG) och säger att jag är sjuk.
Även fast jag kanske var på väg att bli sjuk så kändes det ändå som förr i tiden då man gick skola och sket fullständigt i allt och gärna skolkade. Då kunde man ju ringa och sjukanmäla sig efter helgen bara för att man ville ha någon extra slappardag.
Precis så kändes det.

Mådde lite bättre på måndagen, och igår knaprade jag lite Panodil under dagen då jag verkligen kände febern komma krypande igen samtidigt som jag hade ont i huvudet och mådde illa.
Var säker på att jag skulle fara till praktiken idag också, men febern har verkligen slagit ut mig! :(
Jag har också jäkligt ont i öronen vilket jag hoppas inte är ett tecken på någon örininflammation eller något annat sånt där skit. Hade mycket öronproblem när jag var liten men har klarat mig bra nu i “vuxen” ålder. Håller tummarna.

Hade jag inte febern så skulle jag lätt dra iväg till praktiken.
Det är verkligen inte värt att ringa 3 sjukskrivningssamtal (arbetsplatsen, Försäkringskassan och jobbcoachen) för lite illamående och öron- & huvudvärk.
Sen måste man ju även ringa FK & Arbetslivsresurs igen för att friskanmäla sig. Besvärligt!

Jag skulle kunna prata på om detta hur länge som helst för jag är verkligen irriterad på kroppen min. Kom igen, samarbeta lite med mig nu!
Ska nog försöka muta kroppem med en god kopp te och några avsnitt av Dexter. Kan ju inte göra saken värre iaf! :)